En tapper kämpe
Du fick ingen bra start på livet. Du kom fram via ett kejsarsnitt, din mammas mjölk sinade efter ett par dygn. Du matades med modersmjölkersättning likaså dina två systrar. Du åt mycket mer än dem men du gick inte upp i vikt. Till sist efter några veckor började du växa. Du blev en stor krabat på cirka sex kilo. I katteriet var du ett charmtroll samtidigt som du var ordningsman, blev det bråk mellan andra katter i katteriet ställde du dig mitt emellan och stoppade bråket. Allt var frid och fröjd men plötsligt medan du lekte med din favoritkamrat Otis slog den förödande och smärtsamma proppen till. Skrikande av smärta och förlamad i bakkropp och bakben åkte vi till veterinären. Du var inte kontaktbar, du var helt inne i smärtan. När du började slappna av och innan du somnade in hoppas jag att du kände att ditt huvud vilade i min hand och att du hörde mig viska i ditt öra: Hej då, Pricken!
Tyvärr har jag inte så mycket om Pricken.
Tyvärr har jag inte så mycket om Pricken.